Vad kan vi göra?
Om ni ännu är osäkra på vad ni skulle göra i JOY-kampanjen 2010, får ni tips och idéer för verkligandet av JOY-året på den här sidan.
Bra tips hittar ni också i skolornas Var är du från? -projektets brochyr (pdf)
Ni kan också skicka era egna idéer per e-post joy[at]kotiseutuliitto.fi
Den byggda miljön
Lär er att läsa er kulturmiljö: samla en grupp på en central plats på er hemtrakt (på torget, på en bro, vid järnvägsstationen, i hamnen). Se runtomkring er och klargör för er själva vad ni ser i kulturmiljön: byggnaderna, spår av arbete, förändringar i landskapet osv.
Utred er hemorts fornhistoria
Varje ort har sin egen fornhistoria. Be landskapsmuséets forskare åskådliggöra hur landskapet har formats och hur det påverkat fornhistorien på orten. Framträda hur marken har stigit efter istiden genom att rita kartor över olika tidsåldrar. Var har människorna kunnat leva och varifrån har de fått sin livsföring? Arkeologen kan också berätta om lokala fornfynd; besök dem och upptäck nya möjliga fyndplatser.
Minnesmärken av livet
Varje detalj i kulturmiljön har både en offentlig och en privat historia. Välj olika mål och platser på er hemort och beskriv deras offentliga historia t.ex. i lokaltidningen. Be andra berätta om och skildra dessa platsers privata historier. Sätt ihop en publikation av dessa berättelser. Identifiera och berätta om både det allmänna och det privata.
Ge byggnaden en berättelse
De flesta av Finlands byggnader har inga guideskylt. Ta initiativ till att varje omfattande offentlig och privat byggnad på er hemort skulle få sin egen skylt där byggnadens historia kort berättas. Sätt ihop en hemtraktsguide av dessa texter. Bilda en kulturstig till dessa platser.
Förändringar i kulturlandskapet
Forma en grupp och fundera på hurdana era centrala kulturmiljöer och landskap är. Hur skiljer de sig fråm varandra? Kan en kulturmiljö vara estetiskt obehaglig? Hurdan har den prosess varit som har bildat den nuvarande kulturmiljön? Hurdan kunde miljön vara om historiens gång varit annorlunda? Vore resultatet då bättre eller sämre och vad betyder bättre eller sämre egentligen? Finns det ett ideallandskap och vem bestämmer om det? Är kulturmiljön någonting kollektivt eller individuellt? Vem definierar kulturmiljön?
Teckningstävling
Be barnen rita sina egna hemmiljöer. Ordna en utställning och be barnen också berätta om sina konstverk. Man kan t. ex. presentera veckans miljöteckning varje lördag klockan 14.00 i biblioteket!
Barnets konkreta kulturmiljö
Be barnen berätta om vilka platser de har besökt under veckan. Placera berättelserna på kartan. Kom överens med föräldrarna att dessa “läxor” ska göras varje kväll under en vecka. Samla kartorna och de besökta platserna ihop så får du en bra bild av barnens konkreta kulturmiljö i dina hemtrakter – av deras kognitiva landskap. Kartorna kan konpletteras med barnens egna teckningar och berättelser om veckans händelser. Pröva om det är någon skillnad på kartorna mellan sommar-, höst-, vinter- och vårsesongerna.
Kulturmiljöns födelsedagar
Vi vet uppkomsttiden av flera traditionella miljöer, offentliga byggnader och helheter. Vi vet när de har blivit färdiga, taklagsfesterna och dagen när grundstenen har murats. Leta efter dessa datum i arkiv och organisera en födelsedag i sammarbete med ägaren. Berätta om byggnadens eller platsens historia och placera den i ortens kulturhistoria och kom också ihåg att festa. Ni kan bilda en kalender av dessa små evenemang – några av dem kan överleva och utvecklas till nya traditioner!
Ortnamnstalko
Alla platser har ett namn. Ett ällmänt namn som alla känner och som står på kartorna eller ett smeknamn som bara de lokala människorna känner till. Platser kan även ha flera namn: gamla och nya, välkända och obekanta. Utred ortnamnens bakgrund och historia. Samla ihop de olika förklaringarna som ni hittat och för dem till hembygdsarkivet. Ni kan också sätta ihop en serie av dem för lokaltidningen och för att diskuteras i traditioncirklarna. Fråga ungdomarna och barnen om samma platsers namn och bli förvånad! Kulturmiljöer lever och förändras!
Hemtraktens orörda platser
Varje levnadstrakt har orörda platser. Traditionellt hedrar vi gravgårdar och kyrkor, gamla parker och värdefulla byggnader. Men finns det också i mikromiljön platser som måste lämnas orörda? Vems miljöer är dom? Vem har rätt att definiera en plats som sakrosankt? Om en gammal kulturmiljö rekonstrueras är den fortfarande en gammal kulturmiljö? Kan förfall vara ett kulturmiljövärde – och hur är det med fulhet?
Kulturminnesmärken berättar
De flesta kulturminnesmärken har en intresserant historia, en egen berättelse. Under året 2010 kunde man samla ihop dessa berättelser från hela landet. I arbetet kunde delta muséer, skolor, biblioteker, arkiv, medier och kulturminnesmärkeorganisationer och -föreningar. De bästa berättelserna och idéerna skulle belönas. Varje vecka kunde man presentera ett traditionellt eller ett överraskande kulturminnesmärke på nätet.
Virtuella kulturmiljöer
Hurdan är Star Treks kulturlandskap? Kan Ankeborg vara sant? Växer mistlarna hos Asterix i Gallien? Lever Simpsons i din grannskap? Hurdan bild av Vilda Västen ger Arizonas landskap som filmats i Tunisien? Kan en cowboy rida I snö? Fryser Tarzan aldrig? Hurdant är det på Stålmannens hemplanet Krypton? Kommer Flash Gordon från Mars? Samla upp en diskussioncirkel och bekanta dig med olika fantasimiljöer från olika medien: böcker, serietidningar, filmer. Har de några gemensamma grundelementer? Har lanskapsfantasierna gränser?